- Project Runeberg -  Nathan Söderblom /
170

(1931) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

skrubb utanför köket så låg, att hon icke kunde stå rak.
Han hämnades genom att en dryg timme underhålla sig
med den franska damen, och Anna fick under tiden stå
kvar i sitt obekväma fängelse. Själv njöt han av den
frivilliga enkelheten och lät den gärna synas. Han gick
om vardagarna klädd i träskor och blus liksom
arbetarna och bar en stor tyghatt av samma slag, som
kuskarna i Paris brukade använda under särskilt heta
dagar. En amerikan, som uppsöker honom, blir åtskilligt
konsternerad, då han tar emot i denna dräkt.

Sågverksarbetarna trivdes i omgivningen. Efter
arbetets slut kommo de i långa rader och slogo sig ned i det
lilla köket. Nathan underhöll dem, och Anna gav
gratis-lektioner i franska.

Det kan ha sitt intresse att blicka in i den miljö, där
Söderblom skrev »Jesu bärgspredikan och vår tid».
Denna tillfälliga återgång till lantlig ursprunglighet
stämde tvivelsutan med hans läggning och smak och
väckte minnen från Bjuråker och Norrala. Men man
tar väl ej fel, om man gissar, att denna folklighet i blus
och träskor stod i något samband med studiet av Tolstoy,
som just då intensivt sysselsatte honom. Boken om
bergspredikan, orättvist bedömd vid hans
professorsansökan, är ett märkligt dokument om hans ställning till
moral och samhällsfrågor och Söderblomsk mer än
något annat av hans tidigare verk. Naturligtvis gillade han
långt ifrån allt i den ryske profetens omstörtande
meningar. Men han blev för honom rösten i öknen, det
oroande och obekväma samvetet för sekelslutets
självbelåtna kulturfromhet. Icke minst är han gripen av
Tolstoys protest mot kriget. Han har »uppväckt
kristenhetens sovande känsla av krigets fasa och allt vålds
okristlighet». Vanan kan göra det mest förfärliga och
förkastliga till en helt naturlig sak. Vår känsla för krigets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nathan/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free