Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
grepp, har för Sabatier en ganska underordnad
betydelse. Vad som behöver sägas om saken är egentligen
sagt redan med hans uppfattning av religionens väsen.
Religionen är hjärtats bön, vår själs innersta outsägliga
suckan efter Gud. Men själens bön möter som sitt svar
den gudomliga rösten: »Du skulle icke söka mig, om du
icke redan funnit mig». Detta Guds inneboende i den
troende själen, »le Dieu intérieur», den invärtes Guden,
är Guds verkliga uppenbarelse. För Söderblom betyder
uppenbarelse något helt annat. Gud gör sig själv känd
som skapande godhet och kärlek i den mänskliga
personligheten, särskilt hos de rikast utrustade: tankens,
hjärtats och samvetslivets snillen.
Det kan emellertid icke bestridas, att Sabatiers
religionsfilosofi satt mycket märkbara spår i hans tänkande.
Genom att visa religionen helt till trons värld, såsom dess
eget område, menade sig Sabatier kunna ge båda,
religionen och vetenskapen, sitt. Båda kunna och måste
vara fullt självständiga och ostörda inom sin egen
domän. Tron får alltså icke på något sätt ifrågasätta
vetenskapens fulla självständighet inom dess område. Detta
gäller även teologien som vetenskap. Den har att utan
alla förutfattade meningar hänsynslöst använda den
historiska och psykologiska kritikens metod på
religionens föremål. Men på samma gång skall — inkonsekvent
nog — denna kritik äga betydelse för religionen själv.
Den når ända in i den egentliga trosvetenskapen,
dogmatiken, och skall där med den egna äkta religiösa
erfarenheten som norm söka skilja det religiöst värdefulla och
bestående i tron från det mindervärdiga. Att detta
betyder ett ingrepp från vetenskapens sida i det område,
som blott hör tron till, är ju uppenbart. Samma
uppfattning av teologiens väsen: den skall vara vetenskap
i vanlig mening utan alla förbehåll och inskränkningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
