- Project Runeberg -  Nathan Söderblom /
318

(1931) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Mannen och verket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318-

en sådan natur hade någon punkt, där sorg och lidande
kunde såra på djupet. Hans stränga självbehärskning,
tidigt inlärd och övad genom hela livet, lät aldrig synas
hur djupt slagen togo. Men visst är att han icke blev
skonad. För sig själv behöll han smärtans bitterhet och
gav andra dess ädla frukter: luttrad godhet,
barmhärtighet, förlåtande storsinthet. Humorns gåva ägde han i
rikt mått, och den spelade sin roll i hans andes
hushållning. Den hjälpte honom över mycken ömklig
småaktighet och tarvlighet, som mötte honom på hans väg.
Hans inspirerade analys av humorns roll i Luthers liv
blir icke mindre värdefull, därför att den i någon mån
även är en självanalys.

Hans dag var upptagen av människor som sökte hjälp,
understöd, arbete, befordran, råd, uppmuntran i de mest
skilda ärenden. Ilan hörde till de få, vilkas godhet och
tålamod syntes växa, ju starkare de togos i anspråk.
Optimismen i hans lynne i förening med hans naturliga
välvilja gjorde, att han någon gång inför sådana
hjälpsökande målade väl ljusa utsikter och väckte större
förhoppningar, än verkligheten sedan kunde infria. Det var
nog icke hans skuld, om han blev missförstådd. För
människor av en viss typ är visad godhet en moralisk fara.
Varje vänligt ord blir en växel, som genast diskonteras,
de känna sig ha anspråk och rättigheter över sin
välgörare och göra dem tyranniskt gällande. Det är bittert
att tänka på att han ej sällan fick lida, därför att han
saknade förmågan att från början kärvt avvisa ohemula
och pockande anspråk, som ställdes på hans godhet och
välvilja.

Den goda fén hade vänt ymnighetshornet upp och ned
vid Nathan Söderbloms vagga. I fråga om andlig
utrustning var det icke mycket som nekats honom. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nathan/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free