- Project Runeberg -  Naturvetenskaplig humor. Ett nytt slags noveller /
35

(1896) [MARC] Author: H. G. Wells With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom ett fönster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slutet på det här», sade Bailey. Uppåt strömmen hörde
man otydliga rop. En gång tycktes de närma sig, men
han blef besviken.

Bailey satt och grälade. Han höll fortfarande på
att gräla, när han fick sikte på något svart och rundt,
bland vågorna. »Hallå!» sade han. Han såg noga
efter och såg två andra svarta kroppar, som då och då
slogo vattnet till skum, några fot framför den första.

Han var fortfarande tveksanij då den lilla skaran
förföljande kom i sikte igen; och började visa på den
flytande massan. De talade ifrigt. Därpå lade
mannen med bössan an och siktade.

»Han simmar ner för strömmen; vid alla hälgon!»
sade Bailey.

Malajen tittade bakom sig, såg geväret och dök
ned. Han kom åter upp så nära Baileys sida af
strömmen, att balkongens galler dolde honom en stund. Då
han åter kom upp, lät mannen med bössan skottet
gå af. Malajen fortsatte sin väg. — Bailey kunde nu
se det våta håret i hans panna och knifven hållas
mellan hans tänder, och snart därefter doldes han af
balkongen.

Detta tycktes Bailey en oförrätt, som ej kunde
lidas. Han antog, att mannen nu för alltid var
förlorad för honom. Hvarför kunde ej det odjuret låtit
sig hyggligt fångas på motsatta stranden, eller bli
skjuten i vattnet?

»Det här är värre än Edvin Drood», sade Bailey.

På andra sidan af strömmen hade sakerna också
förlorat allt innehåll. Alla de sju männen hade gått
ned för strömmen igen, antagligen för att få fatt i
båten och följa malajen. Bailey lyssnade och väntade.
Allt var tyst. »Säkerligen är det ej slut med detta»,
sade Bailey.

Fem minuter gingo förbi — tio minuter, sen gick
en bogserare med två pråmar uppför strömmen.
Männen på dessa hade en hållning som män, hvilka inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:10:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nathumor/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free