- Project Runeberg -  Naturvetenskaplig humor. Ett nytt slags noveller /
63

(1896) [MARC] Author: H. G. Wells With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harringays frestelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÀRRINGÄYS ^RÈSTELSE.

üt Sbm bm det svängt i sin håla, ofch giodde på hohoiti
gom ett eldsögä: I ett anfall af stormig lidelse,
antagligen iiied någonting af rädsläns mdd; dängde hän
penseln full rried eldrödt tvära öfver taflan; och då
inträffade en mycket märkvärdig* i sanning ovanlig, sak
-—• om den inträffade.

Den fordjäflade italienaren främföi honom slöt ihop
|båda ögonen, putade fram munnen och strök bort.färgen
från ansiktet med sin hand.

Sedan öppnade sig det röda ögat åter med ett ljüd,
som då läppar öppna sig, och ansiktet log. »Det var
något förhastadt af er», sade taflan.

Harringay säger, att nu, då det värsta inträffat,
hans själfbeherrskning återvände. Han hade den lug*
nande öfvertygelsen, att djäflar kunde man resonera med.

»Hvarför håller ni då på med att röra er», sade
han, »göra grimaser — hånle och skela, medan jag
målar er?»

»Det gör jag inte», sade taflan.

»Jo, ni gör», sade Harringay.

»Det är ni själf som gör det», sade taflan.

»Det är inte jag själf», sade Harringay.

»Det är ni själf», sade taflan. »Nej, börja inte
smeta på mig färg igen, ty det är sant. Ni har hela
morgonen hållit på med att försöka få fram något
uttryck i min fysiognomi. ’ Ni har i själfva verket inte
det ringaste reda på hvad er tafla skall föreställa.»

»Jo, jag har», sade Harringay.

»Ni har inte», sade taflan. »Ni har det aldrig, när ni
målar. Ni börjar alltid med den mest obestämda
aning om hvad ni skall åstadkomma; det skall bli
någonting skönt —: det är ni säker på — och fromt
eller kanske tragiskt, men därutöfver är det
alltsammans tur och tillfällighet. Min kära vän! ni tror väl
inte att ni kan göra taflor med den metoden?»

Nu måste ihågkommas, att endast Harringays ord
borgar för det som följer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:51:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nathumor/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free