- Project Runeberg -  Naturvetenskaplig humor. Ett nytt slags noveller /
74

(1896) [MARC] Author: H. G. Wells With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den flygande mannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 o

DEN FLYGANDE MANNgN.

lopp så långt som hela afsatsens bredd. Tingesten
fyldes med luft som ett segel, men jag får bekänna,
att jag vid kanten fick byxångest och stannade.

»Så snart jag stannat, skämdes jag öfv er mig själf
— som jag väl kunde göra, då jag var i spetsen för
dem —■• och jag gick tillbaka och startade än en gång.
Denna gången hoppade jag ut — med ett slags suck,
kommer jag ihåg — rätt ut i luften, med det stora
hvita seglet fyllande sig öfver mig.

»Jag måste hafva tänkt utomordentligt fort, Det
tycktes mig en lång tid innan jag kände mig säker på,
att tingesten skulle hålla sig stadig. Först svajade den
åt sidan. Sedan lade jag märke till sidan af klippan,
som tycktes strömma upp förbi mig, medan jag själf
var orörlig. Sedan tittade jag ned och sàg i mörkret
strömmen och den döda Sepoyen rusa upp emot mig.
Men i den osäkra belysningen såg jag också tre Chins
tydligen i fasa vid min åsyn, och att Sepoyen var
halshuggen. Då önskade jag fara tillbaka igen.

»Sedan var min stöfvel i munnen på någon, och
i ett ögonblick lågo han och jag i en hög, med lärf*
tet fladdrande ned ofvanpå oss. Jag antar, att jag
slog ut hjärnan på honom med min fot. Jag väntade
endast att själf få hjärnan inslagen af de andra två,
men de stackars hedningarne hade aldrig hört talas
om Baldwin utan schappade genast.

»Jag stretade fr. m ur virrvarret af död Chin och
lärft och tittade mig omkring. Omkring tio steg längre
bort låg Sepoyens hufvud och stirrade i månskenet.
Sedan såg jag vattnet och gick bort och drack. Inte
ett ljud hördes utom de flyende Chins fotsteg, ett
svagt rop ofvanifrån och vattnets porlande. Så snart
jag druckit mig otörstig, startade jag ned för strömmen.

»Så ungefär slutar förklaringen af historien om
den flygande mannen. Jag mötte inte en lefvande själ
hela åtta milen ned. Jag kom klockan omkring tio till
Wajters läger, ocji en född jdipt til} skyltvakt hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:51:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nathumor/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free