- Project Runeberg -  Naturvetenskaplig humor. Ett nytt slags noveller /
92

(1896) [MARC] Author: H. G. Wells With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aepyornis-ön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A EPYORNTS-ÖN .

paddelåra fanns och faktiskt ingenting alls som jag
kunnat använda i stället utom spritburken, och således
beslöt jag att drifva tills jag blefve upptagen. Jag gjorde
en besiktning på honom, gaf ett utlåtande emot någon
orm eller skorpion eller hundrafoting som dödsorsak,
och skickade honom öfverbord.

s Sedan tog jag en klunk vatten och några
skorpor och tittade mig omkring. Jag förmodar att en
karl, som sitter lågt som jag, inte ser långt; åtminstone
var Madagaskar och allt fastland alldeles ur sikte. Jag
såg ett fartyg gående åt sydost — såg ut som en
skonare, men skrofvet kom aldrig upp. Snart stod solen
högt på himlen och begynte bränna ner på mig. Gud!
den höll närapå att få min hjärna att koka. Jag
försökte att doppa hufvudet i sjön, men efter en stund
föll min blick på Argus, och jag lade mig rakt lång
ned på kanotens botten och lade bladet öfver mig.
Märkvärdiga ting dessa tidningar! Jag har aldrig förr
läst igenom någon ordentligt, men det är
märkvärdigt hvad man tar sig till, när man är ensam som
jag var. Jag antar, att jag läste igenom den där
välsignade gamla Argus från Cap väl sina tjugu gånger.
Tjäran i kanoten helt enkelt rökte af hettan och höjde
sig i stora blåsor.

»Jag dref i tio dagar», sade mannen med ärret.
»Det låter inte mycket när man berättar det, inte sannt?
Hvarenda dag var likadan som den jag talade om.
Utom på morgonen och kvällen höll jag ej ens utkik
— hettan var så infernalisk. Jag såg inte ett segel
efter de första tre dagarna, och de, som jag såg, brydde
sig inte om mig. Omkring den sjätte natten gick en
seglare förbi, knappt en half mil ifrån mig, med alla
ljusen tända och portarna öppna, och såg ut som en
stor eldfluga. De hade musik ombord. Jag steg upp
och skrek och hojtade åt dem. Andra dagen bröt jag
sönder ett af Aepyornisäggen, skrapade bort skalet på
ena ändan bit för bit, och smakade på det, och jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:51:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nathumor/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free