Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny art mal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stod nu i mörkret. Han ryckte till, då han kände den
märkvärdiga malen flyga honom i ansiktet.
Man kunde bli galen åt det. Han hade intet
ljus. Om han öppnade dörren, skulle djuret komma
ut. I mörkret såg han alldeles tydligt Pawkins skratta
åt sig. Pawkins hade alltid ett sliskigt skratt. Han
svor ilsket och stampade med foten mot golfvet.
En rädd knackning på dörren hördes.
Sedan öppnades den, kanske en fot och mycket
långsamt. Värdinnans förskräckta ansikte syntes
bakom en skär ljuslåga; hon bar en nattmössa öfver sitt
gråa hår och hade en röd schal öfver axlarna.
»Hvad var det för en förfärlig smäll?» sade hon.
»Har någonting —» Den märkvärdiga malen visade
sig fladdrande vid dörrspringan. »Stäng den där
dörren!» sade Hapley, och rusade häftigt emot henne.
Dörren slogs hastigt till. Hapley blef ensam i
mörkret. Sedan hörde han sin värdinna skutta uppför
trapporna, stänga sin dörr och draga något tungt
framför den.
Hapley insåg att hans uppförande och utseende
förefallit konstiga och oroväckande. Fördöme den
malen! och Pawkins! Men det var i alla fall sorgligt att
förlora malen nu. Han trefvade sig ut till förstugan
och fick tag på strykstickorna, sedan han slagit ned
sin hatt på golfvet med ett dån som af en trumma.
Med det tända ljuset återvände han till sitt arbetsrum.
Ingen mal visade sig. Endast en gång tycktes den
fladdra kring hans hufvud. Hapley beslöt sig mycket
hastigt för att öfvergifva malen och gå till sängs. Men
han var öfverretad. Hela natten igenom var hans sömn
störd af drömmar om malen, Pawkins och värdinnan.
Två gånger under nattens förlopp steg han upp och
doppade hufvudet i vatten.
En sak var alldeles klar för honom. Hans
värdinna kunde inte gärna förstå hur det hängde ihop
med den där malen, isynnerhet som han inte lyckats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
