- Project Runeberg -  Naturvetenskaplig humor. Ett nytt slags noveller /
131

(1896) [MARC] Author: H. G. Wells With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inbrottet på Hammerpond Park

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INBROTTET PÅ HAMMERPOND PARK. 13 I

någon hade närmat sig till staffliet i parken skulle han
funnit det öfvergifvet. Ett enda kort oartigt ord i
lysande grön färg vanhälgade dess duks renhet. Mr
Watkins var upptagen i småskogen med sin assistent,
som försiktigt uppsökt honom efter sin åktur dit.

Mr Watkins var böjd att lyckönska sig själf för
det fiffiga i planen, tack vare hvilken han djärft och
i allas åsyn hade fört hela sin apparat upp på
operationsfältet. »Det där är toilettrummet», sade han till sin
assistent, »och så snart kammarjungfrun tar bort ljuset
och går ned för att äta, skola vi göra visit där. Gud,
hvad huset ser vackert ut emot stjärnhimmeln, och
med alla sina fönster och ljus! Jag vill bli hängd, Jim,
om jag inte skulle vilja vara en sådan där målarkladd.
Har du spänt ut den där tråden öfver vägen till
tvättstugan ? »

Han närmade sig försiktigt till huset tills han stod
under toilettrummets fönster, och började att sätta ihop
sin ledade stege. Han var en alldeles för van
praktikant för att känna någon särskild oro. Jim höll på
att rekognoscera rökrummet. Plötsligt, alldeles tätt
intill mr Watkins, hördes i buskarna ett tungt fall och
en kväfd svordom. Någon hade fallit öfver tråden
som hans assistent nyss satt i ordning. Han hörde
fötter springa på landsvägen längre bort. Mr
Watkins var, liksom alla verkliga artister, en särdeles blyg
man, och han släppte genast sin stege och började
försiktigt springa genom småskogen. Han var osäkert
medveten om två karlar i hälarna på honom, och han
tyckte att han kände igen sin assistents konturer
framför sig. Ett ögonblick därefter’ hade han hoppat öfver
den låga stenmur, som begränsar småskogen, och var
ute i den öppna parken. Stegen på vägen följde efter
honom.

Det var en hetsjakt i mörkret mellan träden. Mr
Watkins var en smärt man och i god öfning, och han
vann hastigt på den flämtande figuren framför honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:51:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nathumor/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free