- Project Runeberg -  Naturvetenskaplig humor. Ett nytt slags noveller /
155

(1896) [MARC] Author: H. G. Wells With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det märkvärdiga fallet med Davidsons ögon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET MÄRKVÄRDIGA FALLET MED DAVIDSONS ÖGON. I 5 I

tycktes gå sönder och åter bli helt omkring mina ögon.
Månan hoppade upp i skyn och blef grön och skum,
och fiskar, svagt lysande, störtade fram omkring mig
— och saker, som tycktes gjorda af lysande glas, och
jag spatserade genom ett virrvarr af sjögräs, som
blänkte med en oljig glans. Och så dref jag ned
genom sjön, och stjärnorna slocknade den ena efter den
andra, och månen blef grönare och mörkare, och
sjögräset blef lysande purpurrödt. Allt var mycket svagt
synligt och mystiskt, och allting tycktes darra. Och
under hela tiden kunde jag höra badvagnens hjul
knaka, och de förbigåendes fotsteg och hur en man
på afstånd utbjöd kvällsupplagan af Pall Mall Gazette.

»Jag fortsatte att sjunka allt djupare och djupare.
Det blef svart som bläck omkring mig, icke en stråle
kom ofvanifrån ned i mörkret, och de
fosforescerande tingestarna blef ljusare och ljusare. Det djupare
sjögräsets ormliknande grenar fladdrade som spritlågor;
men längre ned fanns icke något sjögräs. Fiskarne
kommo gapande och stirrande emot mig, och in i mig
och genom mig. Jag hade aldrig förr gjort mig
föreställningar om sådana fiskar. De hade utefter sidorna
eldslinier, som om de blifvit målade med själflysande
färger. Och där fanns ett spöklikt väsende, som sam
omkring med en massa svängande armar. Och sedan
såg jag hur en dimmig ljusmassa mycket långsamt
genom skymningen kom fram emot mig; då den kom
närmare upplöste den sig i en klunga af fiskar, som
kämpade och störtade omkring hvarandra rundt om
något som dref omkring. Jag rörde mig rakt fram mot
det, och nu såg jag midt i tumultet och vid ljuset från
fiskarne ett stycke af en krossad sparre skymta fram öfver
mig, och ett stycke af en mörk skeppsreling och några
glödande fosforescerande kroppsmassor, som skakades och
vredos kring, när fiskarne höggo efter dem. Det var
då jag började att försöka väcka Widgerys
uppmärksamhet. En förfäran kom öfver mig. Hu! Jag skulle ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:51:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nathumor/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free