- Project Runeberg -  Nattens barn och andra berättelser /
120

(1920) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofta, flämtande i den torra hettan och lyssnade efter
några oroande ljud där nedifrån.

Där nere kom han ut på jämn mark, så tätt
beväxt med skog att han ej kunde upptäcka hur långt
den sträckte sig. Här ändrade sig skogarnas karaktär,
och han kunde åter sitta upp. I stället för de förvridna
bergekarna reste sig höga, raka träd, frodiga och
tjockstammade, ur den fuktiga, feta jorden. Endast
här och där funnos snår, som voro lätta att
undvika; då och då träffade han på oregelbundna,
park-liknande öppna platser, där boskapen hade betat förr,
innan kriget jagat bort dem.

Han kunde nu rida fortare, då han kom ner i
dalen, och efter en halvtimme höll han in hästen
vid en gammal inhägnad som kantade en slätt. Han
tyckte ej om att den var så öppen åt alla håll, men
han måste rida över den till det bräm av träd som
utmärkte var en å gick fram. Det var endast en
kvarts mile tvärs över denna slätt, men blotta tanken
på att våga sig ut på den var honom motbjudande.
Ett skjutgevär, tjugu, kanske tusen, kunde gömma
sig mellan träden utmed ån.

Två gånger försökte han ge sig ut, och två
gånger stannade han. Han skrämdes av sin egen
ensamhet. Krigets puls som dunkade i väster antydde att
han hade tusentals stridskamrater, men här fanns
ingenting annat än tystnad, han själv och kanske
dödsbringande kulor från en otalig massa bakhåll. Och
ändå var det hans uppgift att träffa på det han var
rädd för att träffa på. Han måste rida vidare, vidare,
tills han någonstädes, någon gång, träffade på en
annan man, eller andra män, från andra sidan, som

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:39:39 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nattenbarn/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free