Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungens nattmössa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARINETTA.
Ja, det vet jag inte. Men förtrollad är han. Han . . . (Tystnar hastigt
och både hon och drottningen vända sig mot alkoven och lyssna.)
KUNGEN
(pratar i sömnen).
Ja, jag hör vad han säger, riksmarskalk Gamenklo. Han har varit
riksmarskalk i två år, och vill ha en belöning. En guldkedja var det,
ja, med åtta stora diamanter.
DROTTNINGEN
ser tankfullt på kammartärnan).
Det där har han nu sagt om och om igen. Och förra natten
pratade han oupphörligt i sömnen om överhovmästarinnan Gamenklo.
»Ja, jag hör vad ni säger, överhovmästarinnan Gamenklo», sa han.
»I morgon har ni suttit vid min taffel i tre år och smålett emot mig
med ert älskvärda leende. Och det kan väl vara värt ett litet
lantgods. »
ARINETTA.
Och på morgonen fick hon förstås sitt lilla lantgods?
DROTTNINGEN
(nickar eftertänksamt).
Ja, det fick hon.
ARINETTA.
Där ser ers majestät. Kungen tänker inte på annat än de
högt-ärade Gamenkloarna. Och det man tänker på, det drömmer man om
De har förtrollat honom. Det är då visst och sant.
DROTTNINGEN
(förskräckt).
A hu! Skulle min kära, älskade man verkligen vara förtrollad?
(Siår bort tanken.) Nej, det tror jag inte. (Beslutsamt.) Men om så är, ska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
