- Project Runeberg -  Natt-stycken af Hoffmann, samt Bergwerket i Fahlun ur samma författares Die Serapions Brüder /
6

(1829) [MARC] [MARC] Author: E. T. A. Hoffmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



eller ett obändigt vildsvin i de gnistrande
ögonen, eller till och med att nedlägga dem
genom ett dugtigt skott. Jag skulle ej redan
hafva hört så mycket sällsamt om den
lustiga jagttiden på R..säte, ej af hela min själ
varit den herrliga gamle onkeln tillgifven för
att ej hjertligen glädja mig öfver att han
denna gången ville taga mig med sig.
Redan temligen öfvad i sådana göromål, som
han hade för hand, lofvade jag att genom
min outtröttliga flit bespara honom all
möda och omtanka. Andra dagen sutto vi,
insvepta i varma pelsar, i vagnen, och
foro i ett starkt den inbrytande vintern
förkunnande urväder till R..säte. Under
vägen berättade mig gubben mycket
underbart om Baron Rodrik, som stiftat
Fidei-Kommisset och hvilken, oaktadt hans
dåva-varande ungdom, utnämnt honom till sin
Justitiarie och Sterbhus-utredningsman. Han
talade om den gamle herrens sträfva, vilda
väsende, som tycktes hafva fortplantat sig på
hela slägten; ty till och med den
närvarande Fidei-Kommissarien, hvilken han känt
som en saktmodig nästan veklig yngling,
blef med hvarje år dystrare. Han
förmanade mig att dristigt och otvunget
framställa mig för Baronen, om jag ville erhålla
något värde i hans ögon. Slutligen började
min onkel tala om de rum han en gång för
alla valt sig i slottet, emedan de voro
varma, beqväma och så aflägsna, att vi kunde,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:10:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nattstycke/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free