Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig! — Ej mera, se henne ?’ —^ Det
vaie-omöjligt,, så, länge jag qvarstannade, i
slot–tet, och skulle jag äfven lemna clet och
återvända till K– så förmådde jag det
icke. Ack!, allt; för väl kände jag att jag ej
sjelf var mäktig afskaka denna dröm, som
gäckade rqig roed fantastisk kärlekslycka.
Adelheid förekom mig nästan som en
gemen kopplerska! värdig mitt förakt — och
likväl när jag rätt besinnade mig, måste
jag blygas öfver min barnsbghet. Hvad
hade under dessa sälla aftonstunder tilldragit
sig, som kunde leda till ett närmare
förhållande med Seraphine än anständighet
och plägsed tilläto.. Huru vågade jag
förmoda att Baronessan någonsin kunde hysa
någon ömmare känsla för mig, och. likväl
insåg jag faran af min belägenhet. —<
Måltiden slutades tidigt, emedan man ännu på
eftermiddagen skulle gå löst på vargar, som
visat sig i tallskogen helt nära slottet.
Jagten kom mig väl till pass i min upprörda
sinnesstämning, och jag förklarade ’min
oncle, att jag gerna skulle följa med, han
smålog förnöjdt mot mig och sade: Det är
rätt att äfven du en gång försöker din
lycka, jag blir hemma, du kan taga min
bössa, du kan äfven beväpna dig med min
hirschsvängare; då det gäller är den ett
godt och säkert vapen, endast man
behåller sin rådighet. Den del af skogen, i
hvilken vargarna hade sitt tillhåll, blef kring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
