Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
var skrifvit med blyartspenna: Ocli frän
Seraphine. — Blodet sjödi mina ådror.
Jag kastade ögonen på Adelheid, hon såg
på mig rned en slug, listig min, tog glaset
och i nickade åt mig, med en liten höjning
på hufvudet. Nästan ovilkorligt mumlade
jag sakta S er a p hi n e/fattade mitt glas och
tömde det i ett drag. Mina blickar flögo
till henne och jag såg att äfven hon
druc-jkit i samma ögonblick, och just då
nedsatte sitt glas på bordet;— våra ögon möttes,
och en skadeglad djefvul hviskade mig i örat:
Olycksalige! hon älskar dig likväl. — En af
gästerna stod upp och proponerade efter
nordisk sed värdinnans skål. — Glasen klungo
under högljudd jubel. —Hänryckning och
förtviflan kämpade i mitt hjerta; allt gick
rundt omkring för mina ögon, det förekom
mig som om jag i allas åsyn måste störta
ned för hennes fötter och der uppgifva min
anda! — Hvad falas er kära vän? Denna
fråga af min granne återkallade mig till
sans-ning; men Seraphine var försvunnen —
Man steg upp från bordet. Jag ville
aflägsna mig — A d e 1 h i fe d höll mig q var, hon
talade hvarjehanda, jag hörde, men förstod ej
ettendaord — honfattade mina bådahänder,
och ropade mig skrattande något högt i ö-’
rat. •— Lika som förlamad af slag förblef
jag stum och orörlig. Jag påminner mig
endast att jag slutligen mekaniskt mottog ett
glas likör af Adelheids hand, tömde det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
