Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Godsen skulle slå under förvaltning, de till
hans underhåll nödiga penningarna skulle
lyftas af inkomsterna och hans kreditorer
tillfredställas genom accord. Men hvad
värderar han ett lugnt sorgfritt lif,
hvad gäller för honom hustru och
barn! — Han fordrar penningar, kontanta
penningar i stora summor på det han
med gudlös lättsinnighet må kunna
bortslösa dem. — Hvilken ond ande har
kunnat förråda för honom hemligheten om de
femtio tusende Riksdagarne? deraf fordrar
han, med sitt vanliga oförnuft hälften,
påstående att dessa penningar, oafhängiga
af fideikommisset, äro att anse som ärftlig
förmögenhet. — Jag bör och vill bestrida
hans påstående, men det anar mig att han
inom sig beslutit mitt förderf. Så mycket
än V– bemödade sig att vederlägga
Baronens misstankar med sin broder,
hvarvid han, visserligen oinvigd i de närmare
förhållanderna, måste hjelpa sig fram med
allmänna moraliska, temligen platta skäl,
så lyckades det honom likväl icke.
Baronen uppdrog honom att underhandla med
den penninge-lystne Hubert. V– gjorde
det med så mycken försigtighet som
möjligt, och gladde sig ej litet då Hubert
ändtligen förklarade: Må det så vara jag
antager fideikommissariens tillbud, men
med det villkor att han nu, då jag genom
mina kreditorers hårdhet är nära att för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
