Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
dubbelbössa och en dugtig hirschfängare,
och befallte drängen att hopkoppla tvenne
af doggarna. Den främmande hade
emedlertid öppnat det lilla skrinet och
framtagit derur de präktigaste smycken,
hals-och armband, örringar och spännen, soni
lian utbredde på Georg in as säng, så
att hon alldeles icke förmådde att dölja
sin glädje och förvåning deröfver. Men
när nu den främmande uppmuntrade
henne att påtaga ett af de skönaste
halsbanden, fästade de rika armbanden kring
hennes väl bildade armar, och sedan höll en
liten spegel framför henne, hvari hon rätt
kunde betrakta sig, och hon då fröjdade
sig med barnslig glädje, sade Andreas
till den främmande: Ack! Herre!
Hvarföre uppväcken ni begär hos min stackars
hustru, att smycka sig med prydnader,
som alldeles icke anstå henne, ocli icke
heller kläda henne. Upptag det icke illa,
Herre! Men det enkla röda korallhalsband,
som min Georgina hade om halsen
första gången jag såg henne i Neapel, är
mig tusende gånger kärare än dessa
glimmande smycken, som förekomma mig rätt
bedrägliga och fåfängliga» Ni är också
för mycket sträng, svarade den
främman-med ett hånfullt småleende, då ni icke
en gång vill tillåta er hustru under sin
sjukdom det oskyldiga nöjet, att pryda sig
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
