Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
de, ty hvilka skatter i verlden kuhna väl
komma i jemförelse dermed? Kalla oss
således icke otacksamma, Herre! att vi så
rent ut afslå ert tillbud. Vore ni sjelf
far så behöfde vi inga vidare ursäkter.
Nå nå ! svarade den främmande under det
ban dystert blickade åt sidan, jag trodde
mig göra er en tjenst derigenom att jag
förhjelpte er son till lycka och rikedom.
Ären i icke nöjda dermed så skole vi icke
mer tala derom. — Georgina kysste
och smekte gossen, liksom om han,
räddad ur en stor fara, blifvit henne
återskänkt. Den främmande bemödade sig
synbart att synas otvungen och munter;
men man märkte likväl allt för väl, huru
mycket hans värdfolks vägran att lemna honom
barnet, förtrutit honom. I stället för att,
som ban sagt, ännu samma afton afresa,,
qvarstannade han åter i trenne dagar,
hvilka han icke som vanligt tillbragte hos
Georgina, utan han geck på jagt med
Andreas och låt denne berätta sig
mycket om Gref Aloys af Yach. När
Ig-naz Denner sedermera besökte sin vän
Andreas, omtalade han icke mera sin
plan att taga gossen med sig. Han var,
på sitt vis, vänlig som förut, och fortfor
att gifva Georgina rika skänker, samt
uppmuntrade henne ånyo ~att så ofta det
roade henne, smycka sig med de Juveler
Andreas hade i förvar, hvilket hon äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
