Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
tle tycktes uppteckna alltsammans.
Ändtligen när det redan var ljus dager bröto
röfrarne upp, endast Denner blef qvar.
Han antog en vänlig, blid min ocb sade
till Georgina: Ni har väl blifvit rätt
förskräckt min fru, ty er man tyckes
icke hafva sagt er, att han redan sedan
lång tid tillbaka är vår kamrat. „ Det gör
mig i sanning ondt att ban icke kommit
hem; han måste hafva tagit en annan väg
och förfelat oss. Han var med på
Grefven af Yachs slott, denne eländige som
i tvenne år på allt möjligt sätt förföljt
oss, och hvilken vår hämd förleden natt
drabbat. — Han föll stridande för er mans
hand. Oroa er icke min fru, och säg
Andreas, att han icke så snart skall återse
mig, ty bandet skall nu åtskiljas för en
tid. 1 afton lemnar jag er. —* Ni har i*
del vackra barn. Det är ju åter en
herr-lig pojke. Yid dessa orden tog han
gossen ur Gcorginas armar och förstod att
så vänligt leka med honom, att barnet
skrattade och jollrade samt gerna förblef
hos honom till dess ban återlemnade det
åt modren. Aftonen hade redan inbrutit
då Denner sade till Georgina: Ni
märker väl, att ehuru jag hvarken har
hustru eller barn > hvilket många gånger går
mig rätt nära till hjertat, så är likväl min
största glädje att leka och jollra med små
bara»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>