Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
stänger, och sönderbrutna qvarblefvo de
i hans händer. En stråle af hopp
uppstod i hans själ. Man hade inspärrat
honom i ett torn tätt bredvid den
uttorkade slottsgrafven; han skådade ned i
djupet och fattade genast det beslutet att
störta sig dit ned, och sålunda rädda sig
eller dö. Med ringa ansträngning hade
ban snart befriat sig från siiia bojor. Då
han hoppade ned blef han sanslös af
fallet, och uppvaknade icke förr än solen
redan stod högt på himmelen. Han såg
nu att han fallit mellan buskar i det
höga gräset, men förbråkad i alla
leder, förmådde ban hvarken upplyfta eller
röra sig. Flugor och andra insekter satte
sig på hans halfnakna kropp, stucko
honom och sögo hans blod, utan att ban
var i stånd att bortjaga dem. Sålunda
tillbragte han en qvalfull dag. Först om
natten förmådde han krypa vidare, och
det lyckades honom att uppnå ett ställe
hvarest litet regnvatten samlat sig,
hvarmed han begärligt släckte sin törst. Han
kände sig styrkt, och förmådde klättra
upp ur grafven och smyga sig längre
fram, tills han uppnådde skogen som
sträckte sig från trakten af Fulda nästan
ända till Vachiska slottet. Sålunda
hade han anländt till det ställe, hvarest
Andreas funnit honom kämpande med
döden. De öfvermenskliga ansträngnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
