Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huru finner du dig i denna herrlighet?
ropade en stark röst, Elis blef varse
bredvid sig den gamle bergsmannen, men när
han nogare betraktade honom förvandlade
han sig till en jätte-gestalt, gjuten af
glödande metall. Elis förskräcktes, men
i detta ögonblick framljungade liksom en
snabb blixt ur djupet, och ett
vördnadsbjudande qvinno-ansigte visade sig. Elis
kände huru den i hans bröst stigande
förtjusningen, förvandlade sig till en
qväfvande ångest. Gubben hade omfattat
honom och ropade: Elis Fröbom, detta
är drottningen! ännu är det dig tillåtet
att skåda dagsljuset. — Ovillkorligt vände
han hufvudet, och blef varse huru nattens
stjernor framlyste genom en springa uti
hvalfvet. En ljuf röst ropade liksom i
tröstlös smärta hans namn. Det var hans
mors röst. Han trodde sig se hennes
gestalt vid öppningen. Men det var en
huld, ung qvinna, som sträckte sin hand
långt ned i hvalfvet och ropade hans
namn. För mig upp, sade han till
gubben, jag tillhör likväl den öfra verlden
och dess vänliga himmel. — Tag dig till
vara, svarade gubben dåft, tag dig till
vara Fröbom! — Var drottningen trogen,
till hvars tjenst du helgat dig. Men när
ynglingen nu skådade upp på den stolta
qvinnans stela ansigtsdrag, då kände han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
