Note:
Translator Hanna Östberg is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framåtskridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem också sådana, som tidigare stått högre. »För
närvarande», säger den mycket opartiske Alb. Lange,
»har en stark reaktion inträtt gentemot de till
hundratusentals år beräknade tidrymderna. I själva verket
tyckas åsikterna om skilda, årtusenden igenom varande
mammut-, grottbjörn- och renperioder vara ohållbara.
Alla dessa djur ha levat samtidigt, och det tillstånd,
vari deras skelett befinna sig, lämnar intet kännetecken
på deras ålder. Då professor Fraas i sina beräkningar
kommer så lågt som till tidrymder, vilka röra sig
inom den bibliska skapelsehistoriens sextusen år, så
är — så långt som goda skäl förefinnas — intet att
invända däremot».[1] — Och d:r I. Ranke[2] säger:
»Beviset för att människan levat redan under
tertiärperioden har ännu ej blivit funnet». Och på annat ställe
säger han: »De äldsta spåren av människor räcka
icke över diluvialtiden» (översvämningstiden). Ja, han
säger å sid. 386: »Under de äldre och äldsta
epokerna, alltså diluvialtidens översta och sista jordlager,
har man hittills icke funnit spår av människor». Men
Boyd Dawkins bestrider till och med den diluviala
människans förekomst och påvisar att i många fall den
så kallade grottmänniskan icke levat samtidigt med
de djur, vilkas ben man funnit i dessa grottor, utan
senare; liksom ännu i dag, icke blott i det inre av
Afrika, utan även i Frankrike utmed Loire,
hundratals människor föra en usel tillvaro i grottor. Och
herr E. Robert ansåg flintflisorna vid den mest
betydande franska stenåldersstationen, Grand Pressigny,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
