Note:
Translator Hanna Östberg is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framåtskridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty professor Fraas antar att dessa jägarfolk eljes
omsorgsfullt drogo försorg om sina döda. Men dessa
starka människor, vilka under namnet Kebirim,
Kabirer, de stora, de starka, dyrkades som gudar i
Orienten och senare även i Rom, vilka kunde bygga
kyklopiska städer och arkar med större tonnage än våra
pansarfartyg och efter syndafloden Babels torn, kunde
väl också genast bygga tempel och pyramider i
Egypten utan att behöva »åtskilliga århundraden» eller
»oräkneliga årtusenden» för att så småningom civilisera sig.
Ty aldrig har mänskligheten lidit brist på ett andligt
överhuvud, på ledande och härskande, begåvade folk.
Men lika litet ha vi anledning antaga att
mänskligheten någonsin kommer att bli helt och hållet
civiliserad. Man har ju ändå på de sista femtio åren i
mångt och mycket kommit ifrån den inbillningen, att
vilda folk helt hastigt och lustigt skulle låta ombilda
sig till kulturfolk genom nyimporterade lagar och
inrättningar och bemyndigade europeiska kläder, seder
och skolor; ja, man har insett, att märkvärdigt nog
ett och annat av dem föredragit att dö ut. Å andra
sidan ge anarkister och nihilister, kommunarder och
petrolöser, Tysklands hundratusen lösdrivare och de
tusentals människor, som i Berlin, Wien, Paris, London
och Newyork föra en tillvaro sämre än de vilda
folkens, dessa storstädernas råttor, vår tids civilisatoriska
förmåga ett högst uselt betyg. Och den sociala
revolutionen, mot vilken den stora franska påstås komma
att förefalla som en barnlek, lär väl knappast komma
att inverka civiliserande.
Liksom hos människan den tänkande hjärnan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
