- Project Runeberg -  Naturvetenskap och kristendom /
246

(1913) [MARC] Author: Frédéric Bettex Translator: Hanna Östberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Hanna Östberg is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föremål, med fysiken och kemien. Vad materien är
vet vetenskapen icke. »Materiens väsen», säger Kekule,
»undandrager sig varje direkt iakttagelse.»[1]

Till förklaring av de världsalltet bildande kemiska
föreningarna av grundämnena uppställer kemien, som
vi ha sett, dogmen om atomen som har ofattbara
och varandra motsatta egenskaper. För att förklara
företeelserna bör den äga alla kropparnas egenskaper,
hur skulle de eljes kunna få dem? Men för att
förklara de blott inom bestämda tal försiggående kemiska
föreningarna bör den vara odelbar, en egenskap som
tänkt i förbindelse med materien helt enkelt är ett
oting som man icke kan föreställa sig. Därom säger
d:r W. Meyer i Génève i sitt arbete om kraft och
materia: »Då intet tänkande kan för oss bevisa att
materien består av skilda molekyler (resp. atomer)
av oändlig litenhet, vad föranleder oss då att tro
detta? — Jo, att alla materiens kemiska och
fysikaliska företeelser blott låta förklara sig genom att detta
antagande lägges till grund, om också därmed icke
vinnes mer, än att man sammanfattat ett stort antal
dittills obegripliga ting i ett enda, dem alla
omfattande så kallat begrepp.»

Fysiken handlar visserligen om krafter, men
vilken än så högt lärd man kan säga oss vad krafter
äro? Låt oss höra vad Dubois-Reymond säger därom:
»Men gentemot den gåtan vad materia och kraft äro
och huru de förmå tänka måste naturforskaren en
gång för alla besluta sig för det uttalande, som är


[1] Die wissenschaftlichen Ziele and Iyeistungen der
Chemie, Bonn 1878.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/natukrist/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free