Note:
Translator Hanna Östberg is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och natursanning och icke känna till någonting högre
än att som vetenskapliga begrepp framföra
taskspelar-och gycklarkonster.
Liksom alla talesätt härrör också det
vetenskapliga talesättet från begäret att utgiva sig för mer än
man är, således från obefogat självförtroende. Även
därpå blir vetenskapen lidande. Den har alltjämt trott
att dess för handen varande vetande varit mer eller
mindre absolut och har velat av vad den visste sluta
sig till för mycket om det den icke visste. Man
vet t. ex. huru de största lärda män en gång i
Salamanca vetenskapligt, med stöd av Aristoteles och lärda
män intill dåvarande tid, för Kolumbus klart bevisade
att jorden icke var något klot och att, även om så
vore fallet, han visserligen kunde komma nedför den
ena sidan men alls icke upp igen.
Även det adertonde århundradets vetenskap levde
i det stolta medvetandet, att den var ofelbar. Hur
hånfull var den icke, då den fick höra talas om
stenars nedfallande från himmelen! Och
vetenskapsakademien i Paris förklarade år 1800 med harm de till
densamma inberättade sakförhållandena för alltigenom
otroliga. Goethe själv berättar hur han också på
den tiden varit med om att håna men sedan vid
slutet av sitt liv med stort intresse lagt sig till med
en samling av dylika meteorstenar. Likaså vägrade
samma akademi att mottaga vidare meddelanden om
den väl ändå blott på synvilla beroende magnetismen.
Nu studeras den vetenskapligt och undervisas i den
under namn av hypnotism, suggestionslära, av
professorerna Charcot, Bernstein, Forel m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
