- Project Runeberg -  Naturvetenskap och kristendom /
325

(1913) [MARC] Author: Frédéric Bettex Translator: Hanna Östberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Hanna Östberg is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men detta är felslut. Visserligen är föreningen av
materiemassor en huvudkälla till värme (om den är
den enda är mycket tvivelaktigt). Men antaga vi,
att månarna störta ned på sina planeter, planeterna
in i sina solar och solarna ihop med varandra, så
sker detta icke på en gång, utan efter vartannat.
Då fölle t. ex. först Merkurius in i solen och
underhölle förbränningen på denna värmehärd 6 år och
219 dagar,[1] men vid denna tidrymds slut skulle detta
värme ha gått förlorat genom utstrålning i
världsrymden och förflyktigats i denna utan att höja dess
temperatur ens med en tusenmiljondels grad. Sedan komme
Venus och skulle underhålla solvärmet 83 år och 326
dagar; sedan jorden med 95 år och 19 dagar, den
väldige Jupiter med hela 32,254 år o. s. v. Alla
planeternas fall skulle underhålla solvärmet blott 45,600
år. Men mellan varje fall utgåve solen vida mer
värme, än dess inkomster belöpte sig till. Fortsätta
vi nu detta i tankarna, så försvinner oupphörligt i
världsrymden det genom förkortningen i avståndet
mellan världskropparna och deras instörtande alstrade
värmet. Och falla solarna till slut, efter det de
förtärt sina månar och planeter och kommit varandra
närmare, i varandra, så är största delen av det till
grundandet av ett nytt världsallt nödiga
värmekapitalet redan förtärt och så gott som förlorat. Och efter
ett kort fyrverkeri av några miljoner soleldsvådor,
varvid mindre töckenbildningar med samma resultat
icke äro uteslutna, kommer slutligen världsalltet ändå
att stelna till vila i evig is i den nu blott — 150° C.


[1] W. Thomson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/natukrist/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free