- Project Runeberg -  Naturvetenskap och kristendom /
342

(1913) [MARC] Author: Frédéric Bettex Translator: Hanna Östberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Hanna Östberg is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en organism, vilken inom sig själv hyser de krafter,
som städse nydana honom. Det är ju också
oförklarligt varför barnet, sedan det vuxit sig stort genom
näringen, med ens upphör att växa, då människan
fortfar att äta och smälta maten alldeles som förut.
Ännu oförklarligare är det att hon efter få år
avtager, blir till och med mindre och dör, d. v. s. att
livskrafterna i henne förlamas; ty vi ha i naturen eljes
intet exempel på en krafts förlamning. Och talar man
om ben och senor som blivit torra och sköra, så är
detta icke heller någon förklaring, eftersom en gammal
mans ben och senor icke äro desamma som han ägde
i sin ungdom. Som känt är, förnyar sig
människokroppen icke för vart sjunde år utan mycket snabbare,
på i genomsnitt tre år, varvid ämnesomsättningen sker
fortare eller långsammare icke blott hos olika
människor utan även inom olika kroppsdelar. Och i
enlighet därmed har icke ens den sjuttiofemårige
gubben samma kropp kvar, som han hade när han var
sjuttio år. Varför förmår icke nu samma livskraft av
samma ämnen och ofta under mycket gynnsammare
livsvillkor, såsom rikligare och bättre näring, mera
vila och skonsamhet, alstra samma kropp som i
ungdomen? Ja, varför vägrar den överhuvud taget
slutligen att trots tillräckligt med mat och dryck fortsätta
att skapa en kropp och varför måste människan till
sist dö av så kallad ålderdomssvaghet, som om en
kraft eller materien, fosfater och kolhydrater, kunde
åldras? Skulle ett lokomotivs enskilda delar
omsorgsfullt ersättas, så snart de visade spår av nötning, så
skulle ingen vänta eller begripa att denna maskin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/natukrist/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free