- Project Runeberg -  Naturvetenskap och kristendom /
364

(1913) [MARC] Author: Frédéric Bettex Translator: Hanna Östberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Hanna Östberg is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med en axelryckning anförtro mig: »Käre vän, ni
har en struphuvudsåkomma eller har vatten i
hjärtsäcken; ingenting är »att göra åt saken!» Då
fördunklas hela min framtid, mig förestår blott ytterligare
ångest, kval, elände och utom dess döden. Då trösta
inga fraser vidare om vetenskapliga resultat, om
eftervärldens erkännande o. s. v. Allt är svart, svart
för själen! — För flere år sedan besökte jag en
godsägare som jag var i släkt med och talade
händelsevis om paradiset. Då log han och ropade, i
det han genom fönstret pekade ut på sitt stora gods:
»Det här är mitt paradis!» Och visserligen utbredde
sig där i solskenet vinberg och ängar, omramade av
blommande fruktträd, sakta sluttande mot den blå
sjön, och på andra stranden höjde sig sköna kullar
och däröver de snöiga alptopparna i den blåa luften,
en präktig bild! Efter några få år kom jag åter;
ännu alltjämt log sjön i solskenet och grönskade
träden ; men i rummet satt ägaren, bruten, dystert
grubblande i sin länstol. Hans älskade son hade drunknat
i sjön inför hans ögon, en dotter var olyckligt gift,
och han själv tärdes långsamt bort av en obotlig
sjukdom. Och då hans yngre dotter kom in i rummet
och sade: »Pappa, jag far in till staden, vad skall
jag ta med mig hem åt dig ?» svarade mannen dystert:
»En pistol!»

Och dessa människor, som på himlen utsläcka
kärlekens sol, trons och hoppets morgon- och
aftonstjärna och endast måla förintelsens svarta natt för
mänskligheten, de kalla sig upplysta och ljusets
vänner! Och vi som tro på en lysande kärlekens Gud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/natukrist/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free