- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
4

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen - Inledning - De gamles åsigter om elementen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskapens historia blifvit oss bekant, att man ännu för föga mer
än ett århundrade sedan i intet enda fall visste att rätt skilja
mellan enkelt och sammansatt ämne, och ej särdeles långt
dessförinnan ännu ej ens gjort sig reda för hvad ett element i
och för sig är eller hvad som erfordras för att ett ämne skall
såsom sådant betraktas.

Att emellertid så verkligen är förhållandet, måste redan
i och för sig omisskänneligen gifva vid handen, att det endast
är den kemiska vetenskapen under vår egen och närmast
föregående tidsperioder, för hvilken den nyss anförda enkla
definitionen på kemi eger full tillämplighet. Studiet af elementen
kunde ej blifva vetenskapens högsta uppgift, så länge man ej
visste hvilka ämnen som äro element, och ännu mer, så länge
man ej ens kommit på det rena med själfva begreppet element.
Frågan om alltings ursprung måste visserligen tidigt påtränga
sig den efter kunskap sökande människoanden, men af lätt
insedda skäl var det i första hand ej kemisten med sina deglar,
bägare och retorter, utan filosofen och tänkaren allena, som
uppgiften förelåg att lösa spörsmålet om tingens yttersta
beståndsdelar eller de grundämnen, hvaraf alt utgöres.

Redan i de älsta folkens kosmogoniska läror möter oss
antagandet af ett eller flere grundämnen. Så veta vi, att hos
perserna elden, hos egyptierna vattnet uppfattades som det
ursprungliga ämne, hvaraf alt annat uppkommit, under det hos
inderna nämnas ända till 5 sådana, eller jämte elden och
vattnet etern, luften och jorden, genom hvilkas sammanslutning
växterna och djuren uppkomma, liksom de vid sin död till dem
återgå. Hos grekernas lärde och filosofer framträda, som
bekant är, samma åsigter i en eller annan riktning närmare
utvecklade, t. ex. hos Thales läran om vattnet, hos Anaximenes om
luften, hos Heraclit om elden såsom det enda grundämnet,
tils vi slutligen hos Aristoteles finna den utbildade läran om
de 4 elementen, eld, luft, vatten och jord, sådan den ännu
långt in i kristna tiden qvarstod så godt som oförändrad och,
om också endast till namnet och nästan utan all tanke på den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free