Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen - Betydelsen af syrets upptäkt - Elementens grundegensskaper - Syror, baser och salter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämförelsevis få grundämnen, af hvilka vår jord, med alt hvad
därpå lefver och rör sig, ytterst är sammansatt.
Af Lavoisier lärde vi först att rätt aktgifva på det enkla
faktum, att all materia har tyngd. Det var nämligen däri han
fann det afgörande beviset, att värmet eller det s. k. eldämnet
icke är ett materielt ämne. Tyngden är altså en aldrig
felande egenskap, hvarpå vi kunna från hvarandra särskilja de
olika elementen, från de lätta gaserna, som oupphörligt sträfva
att undandraga sig tyngdens herravälde och sålunda, så vidt
de ej äro bundna vid andra ämnen, bilda vår atmosfer, till de
tunga och tyngsta metallerna, hvilka såsom sådana i största
mängd måste vara att söka i vår jords innandöme.
Förmågan att inbördes förena sig med hvarandra till den
mångfald af sammansatta kroppar, som i och på vår jord
förefinnas och som hvar för sig uppträda med karakteren af
fullkomligt själfständiga ämnen, eller, i korthet sagdt, det kemiska
föreningssträfvandet är den andra vigtiga egenskapen, hvaraf
grundämnena utmärkas. Erfarenheten visar, att föreningsbegäret
är dess större, ju mera olika kropparna äro med hvarandra,
eller att den motsatsens allmänna lag, som öfveralt i naturen
så tydligt framträder och t. ex. inom djur- och växtverlden
utgör första vilkoret för slägtets fortsatta tillvaro, äfven här vid
frågan om den döda materiens omedelbaraste alster gör sig
omisskännligt gällande. Motsatsernas förmedling eller, som det
vanligen heter, inbördes neutralisering, är det kemiska
föreningssträfvandets närmaste mål, om också därjämte en mängd
andra omständigheter äro vid föreningarnas bildning
bestämmande. Man skiljer sålunda mellan positiva och negativa ämnen
eller, som det ock uttryckts för att bestämdare erinra om de
analoga förhållandena inom området för den elektriska kraftens
verkningar, elektropositiva och elektronegativa af olika styrka.
Företrädesvis tydligt framträder detta förhållände af en
bestämd motsats och det därpå beroende lifligare
föreningsbegäret i de två vigtiga klasser af sammansatta ämnen, som, just
på grund däraf väl bekanta för kemisterna långt innan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
