Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen - Syror, baser och salter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfälle därtill erbjudes, sträfvar att genom utbyte af vätet mot
ett afgjordare positivt, metalliskt element öfverföras till en
verkligen saltartad förening. Hade i stället för natriumoxid
användts oxiden af en svagare positiv metall såsom koppar, så
skulle det erhållna saltet, klorkoppar eller kopparklorid, ännu
tydligt ge tillkänna i viss mån öfvervägande om också mycket
svagt sura eller negativa egenskaper. En vattenlösning däraf
skulle t. ex. på metalliskt järn, hvilket i positiv styrka står på
öfvergången mellan natrium och koppar, i hufvudsaken på samma
sätt som saltsyran kunna verka som ett kemiskt lösningsmedel,
i det kopparn ur lösningen afskiljes i fri form och järnet i dess
ställe träder i förening med den negativa kloren[1]. De tre nu
anförda metallerna, natrium, järn, koppar, kunna altså sägas
bilda en elektrokemisk serie af positiva element med gradvis
aftagande styrka. Af de båda metalloiderna är vätet särskildt
anmärkningsvärdt för dess utpräglade förmåga att ehuru ganska
svagt positivt liksom företräda metallernas plats i föreningar
med klor och andra afgjordt negativa ämnen.
Det stora flertalet af syror, såsom svafvelsyra,
salpetersyra eller kväfvesyra, fosforsyra o. s. v., äro, i olikhet med
saltsyran, s. k. »syresyror», eller innehålla syre som väsentlig
beståndsdel. Det var också just i följd däraf, som detta
vigtiga element, då det såsom sådant blef bekant, först erhöll sin
benämning, om man också, såsom senare befunnits, oriktigt
antog, att alla syror utan undantag måste innehålla syre. Vi
finna emedlertid lätt, att de icke dess mindre i hufvudsaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
