- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
16

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen - Förenings- eller atomvikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det är ej att undra öfver, om man inför oafvisliga fakta af
dylik art ej fäste den vigt, som vederbort, vid de jämförelsevis
vida enklare förhållandena inom den oorganiska kemien och
tvekade att ur dem söka draga några bestämdare slutsatser i
förberörda hänseende. Frågan förblef öppen, och det var de
senaste årtiondenas kemi förbehållet att utfinna lösningen på
spörsmålet och på samma gång åt vetenskapen förvärfva
upptakten af en ny materiens lag, hvarigenom ännu ett
vittnesbörd lemnas till så många andra om den sent insedda,
underbara enkelheten af de utvägar, som tjena till uppnående af
skaparmaktens olikartade syftemål.

Vi veta sålunda vidare — tack vare de oftast allting
annat än afsigtligt förenade bemödandena af en hel rad af våra
dagars mera framstående kemister såsom Kolbe, Gerhardt,
Wurtz, Hoffman, Kekulé m. fl. — att grundämnena förete
bestämda föreningsvärden eller, då vi äfven här hafva att ytterst
återgå till atomen som den egentligen kemiskt verksamma, vissa
s. k. atomvärden, hvarigenom bestämda gränser äro satta för
deras förmåga att kemiskt binda hvar andra.

T. ex. klorvätet och vattnet motsvara, såsom förut anförts,
atomformlerna HC1 och H20. Man afgjorde genom analysen,
att så var händelsen, och lät i lång tid därvid bero. För oss
är sammansättningen denna och ingen annan, därför att vätet
är i och för sig, som det heter, 1-värdigt eller 1-atomigt,
d. v. s. en gång för alla har egenskapen att binda högst 1
atom af ett annat likaledes 1-värdigt element, under det syret
däremot är 2-värdigt (2-atomigt) eller ovilkorligen fordrar
till mättning 2 enhetsatomer (väte eller andra 1-atomigt
verkande). På samma sätt sluta vi af formeln H3N för kväfvets
väteförenirig eller den bekanta ammoniaken, att kväfvet är
3-värdigt eller 3-atomigt, under det dock sammansättningen
af salpetersyran N205 lika omisskännligt ger vid handen, att
det äfven kan verka 5-värdigt. Likaså visar formeln för den
vattenfria svafvelsyran S03, att svaflet i denna förening har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free