- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
17

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen - Förenings- eller atomvikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma atomvärde som 3 syreatomer eller däri uppträder
6-värdigt eller 6-atomigt.[1]

Beviset för rättmätigheten af dessa och liknande slutsatser,
som naturligtvis måste hemtas ur det samlade studiet af de
i fråga varande elementens föreningar, var jämförelsevis lätt att
finna, eller, såsom det snarare kunde heta, regelbundenheten i
de olika föreningarnas sammansättning var så omisskänlig, att
uppmärksamheten jämförelsevis lätt måste komma att riktas på
tillvaron af en verklig lag, som vid de olika elementen gör sig
på olika sätt gällande.

Djärfvare kunde däremot synas att på samma sätt af
formeln för kolets-högsta syreförening kolsyran C02 och dess
enda väteförening med 1 atom kol sumpluften CH4 vilja
härleda kolets egenskap af ett på enahanda sätt 4-värdigt eller
4-atomigt element, enär den förut anmärkta regellösheten inom
det organiska området måste alldeles särskildt tala däremot.
Men ingenstädes har den förutsatta enkla lagbundenheten
framstått i så öfverraskande klar dager som just här. Regellösheten


[1] För att så vidt som möjligt underlätta det rätta förståendet af den
i fråga varande lagbundenheten, kan man i stället för de särskilda
bokstafstecknen använda allmänna s. k. grafiska tecken, hvarigenom endast
atomvärdet angifves. Vi kunna sålunda utmärka enhetsatomen eller ett
en-värdigt element med det enkla tecknet O, ett 2-, 3-värdigt o. s. v.
däremot med tecknen: OO COO o. s. v. hvarigenom altså skall
utmärkas, att de med hänsyn till förmågan att binda andra atomer motsvara
2 eller flere atomer af det enkelt verkande ämnet eller i olikhet med
detta hafva 2 eller flere angreppspunkter.

Tecknen: Q QQ QQ 333 °* s* v* äro således allmänna uttryck
för föreningar mellan två en-värdiga element (t. ex. väte och klor), mellan
ett 2- och ett 1-värdigt (såsom syre och väte i vattnet H20), mellan
tvänne olika 2-värdiga (t. ex. syre och calcium), mellan ett 3-värdigt och
ett 1-värdigt (såsom kväfve och väte i ammoniaken H3N) o. s. v. Utmärka
vi ammoniaken med det i detta fall fullständigare tecknet: qqqOQ
så hafva vi därmed antydt, att kväfvet, som egentligen är 5-värdigt, dock
äfven kan ge sådana föreningar, hvari 2 af dess angreppspunkter äro
liksom hvilande och hvari det således för tillfället verkar 3-värdigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free