- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
18

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen - Förenings- eller atomvikter - Kolatomernas inbördes bindning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blir endast skenbar, så snart man fått ögonen öppna för
möjligheten, att kolatomerna vid bristande tillgång på andra ämnen
kunna inbördes binda sig själfva.

Det föreligger oss t. ex. att söka svaret på frågan, hvarför
det högsta möjliga kolvätet med 2 atomer kol har
sammansättningen C2H6. Utgå vi ifrån antagandet, att kolet är 4-värdigt,
därför att det enklaste kolvätet har sammansättningen CH4,
skulle vi kunna föreställa oss, att ett kolväte med 2 C borde
motsvara formeln C2H8. Men vid närmare eftertanke finna vi
lätt, att denna formel skulle vara det samma som CH4 och icke
kan tjena som rätt uttryck för en själfständig förening. Så vidt
nämligen 2 kolatomer verkligen i föreningen ingå som ett
väsentligt bygnadsled, så måste de på ett eller annat sätt med
det öfriga sammanhållas till ett gemensamt helt. Vätet, hvars
atomer aldrig verka mer än med en angreppspunkt, kan ej vara
orsaken till sammanhanget. Den enda möjligheten är således,
att kolatomerna inbördes binda hvarandra. Men om så är,
måste tydligen en del af kolets föreningskraft därvid förbrukas,
likaväl som då det binder ett främmande element, eller, med
andra ord och bestämdare uttrykt, af de 4 angreppspunkter,
hvarmed kolets atom kan vara verksam, måste minst en i
hvardera kolatomen tagas i anspråk. C2 såsom ett gemensamt helt
måste således verka högst 6-värdigt, eller, om, såsom alltid
måste vara tänkbart, den inbördes bindningen blir ännu
fullständigare, i det ännu vidare en och en frändskapsenhet
förbrukas, därjämte antingen 4- eller 2-värdigt. Yi kunna nu
vända om frågan och utan tvekan förklara, att bekantskapen
med de 3 kolvätena med 2 atomer kol, C2H6, C2H4 och C2H2,
långt ifrån att motsäga tvärtom endast ytterligare bevisar den
af formeln CH4 (för det enda kolvätet med en atom kol)
framgående enkla lagen eller att kolets atomvärde är = 4.[1] Vi


[1] Använda vi återigen våra granska tecken för atomerna, blir ännu
ögonskenligare, att så måste vara, som här på teoretisk väg antagits ocli
till alla delar af erfarenheten bekräftats:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free