Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till en början må anmärkas, att den af gammalt vanliga
fördelningen af elementen i »metaller» och »metalloider»
ingalunda motsvarar anspråken på en verkligen naturlig gruppering,
såsom redan måste följa däraf, att den enda därvid använda
indelningsgrunden är en så rent yttre och föga väsentlig
karakter som när- eller frånvaron af metallglans och
ogenomskinlighet. Först genom upptäkten af atomvärdet, denna för
elementen så företrädesvis betydelsefulla egenskap, har ett
kännetecken vunnits, som i någon mån ensamt för sig ger en säker
ledning vid bedömandet af deras naturliga slägtskaper. Skall
således ifrån början i fråga komma en fördelning i 2 stora grupper,
kan det ej gärna blifva någon annan än den som beror på
den förut anmärkta genomgående skiljaktigheten i atomvärdets
beskaffenhet.
Vi dela således elementen i 2 hufvudklasser: udda- och
partaliga, eller, om man så vill, enär de alla i det 1-värdiga
vätet och det 2-värdiga syret kunna anses ega sina enklaste
förebilder, i grundämnen af vätets och af syrets klass.
Att denna indelning är fullt berättigad, skall tillräckligt
visa sig af det följande. Undantag ifrån regeln finnas
visserligen, men där abnormt jämna och abnormt udda atomvärden
förekomma, äro de alltid af jämförelsevis omisskänligt
underordnad betydelse.
I förbigående sagdt, kunde denna fördelning i udda- och
partaliga element sägas i viss mån erinra om de 2 stora
afdelningarna af de högre växterna: »mono- och dikotyledoner»,
där skiljaktigheten äfvenledes gör sig gällande genom de olika
talvärden, som förherskande framträda. »Alt», heter det med
rätta — och det gäller visserligen med hänsyn till den fråga,
som här föreligger oss, ej ensamt i förevarande fall — »är
skapadt efter mått och tal».
Ännu vigtigare med hänsyn till den närmare bekantskapen
med grundämnenas inbördes ställning till hvarandra är
fördelningen i mindre grupper, till hvilken vi nu öfvergå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
