- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
37

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATOMVIGTENS INFLYTANDE PÅ ÄMNETS EGENSKAPEB. 37
Vi se vid första ögonkast på förestående tabell, att
atom-vigten i och för sig ingalunda som atomvärdet och de
elektrokemiska egenskaperna är ett omedelbart märke på slägtskapen
eller på sammanhörighet inom samma naturliga grupp. Så
finna vi, att till den först anförda naturliga gruppen, de
egentliga alkalimetallerna, höra element med så olika atomvigter
som 7 till 133 och ända till 204, under det element så skarpt
åtskilda som t. ex, kalium och klor hafva tämligen lika
atomvigter. Tvärtom se vi, att atomvigterna inom de olika
grupperna äro i jämnt stigande, eller, att döma af de i tabellen
anförda exemplen, som dock alltid omfatta de vigtigaste
grupperna, kunna vi ej undgå att aktgifva på det märkliga faktum,
att modifieringen af egenskaperna inom de särskilda grupperna
står i ett ytterst nära sammanhang med atomvigtens tillväxt.
Det är sålunda med växande atomvigter som vi t. ex. inom
fluorgruppen möta efter hvarandra gasformiga ämnen, en vätska
och en fast kropp, inom syregruppen likaledes en gas till mer
och mindre lätt smältbara fasta ämnen.
Skiljaktigheter som dessa kunna dock lättare ställas i
naturligt beroende af den olika tätheten och den därmed
sammanhängande olika tyngden, som i atomvigterna finner sitt uttryck,
om också tydligtvis alltid så, att själfva materiens tyngd,
atomvigten, är något väsentligen annat än den ensamt på
tätheten beroende (t. ex. den gasformiga klorens atom är 5 gg.
tyngre än det metalliska lithiums).
Men vida märkligare är, att äfven de elektrokemiska
egenskaperna och i sammanhang därmed i viss mån också
atomvärdet står i omisskänligt beroende af samma lag. Vi kunna
i korthet sagdt uppställa som regel, att den positiva styrkan
tilltager inom samma, grupp, liksom omvändt den negativa
aftager, med växande atomvigt.
Särdeles tydligt framträder denna märkvärdiga lagbundenhet
vid de båda grupperna af alkalimetaller såväl som å andra
sidan vid kombustorerna. Ordningen blir alldeles den samma,
man må räkna efter atomvigten eller efter graden af elektro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free