- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
39

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EXEMPEL DÄRPÅ. NICKEL OCH KOBOLT. 39
melsen i atomvigtens storlek mellan de enskilda grundämnen i
de båda grupperna, som närmast motsvara hvarandra. Vi
jämföra t. ex. kalium 39 och calcium 40, rubidium 85 och
strontium 87, bor 11 och kol 12, tenn och antimon, svafvel
och klor, tellur och jod, tallium och bly o. s. v. Rörande å
tabellen ej upptagna metaller har förut (s. 32) anmärkts, att
silfver-och platina-, wolfram- och tantal-metallerna stå till hvarandra
i enahanda förhållande af omisskänlig analogi. Det kan nu
heta, att det i allo bekräftas af atomvigterna, ty:
III IV V VI
Au = 197 Pt = 197.4; Ta =182 W = 184
Ag = 108 Pd= 106.6; Nb = 94 Mo = 96.
I detta särskilda fall, eller vid frågan om analogien mellan
element tillhörande de olika hufvudklasserna, kan således
likhet eller rättare nära likhet i atomvigter ge en antydning
om ett bestämdt närmare sammanhang mellan 2 grundämnen. Vid
element af samma hufvudklass inträffar endast undantagsvis
det samma, såsom vid järnmetallerna, t. ex. Mn 55, Fe 56, och
framför alt vid nickel och kobolt, där atomvigten för båda eget
nog anges genom alldeles samma tal (59). Tilläte man sig att
begagna uttryck lånade från astronomien, skulle man, i
förbigående sagdt, kunna beteckna denna ovanligt fullkomliga dyad
som en dubbelstjärna af en röd och en grön stjärna; det senare
på grund af den märkliga omständigheten, att salternas vackra
färger, nickelns gröna och koboltens rosenröda, äro
komplementära och vid jämna atomvigter upphäfva hvarandra, så att en
färglös lösning erhålles. I naturen uppträda de också alltid i
sällskap med hvarandra.
Men ännu från en annan sida måste vi taga vår
öfversigtstabell i skärskådande, innan vi kunna fullt inse det
märkvärdiga sammanhanget mellan atomvigterna och de öfriga allmänt
kemiska egenskaper hos elementen, som närmast föranledt
fördelningen af de samma i naturliga grupper.
Vi hafva endast att något nogare tillse, pä livad sätt denna
tabell ifrån början tillkommit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free