Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUlttJ HAE TABELLEN TILLKOMMIT?
»Huru därmed tillgått», kunde synas vara skäl nog att
svara på ett dylikt spörsmål, »kan väl ej vara tveksamt. Frågan
var ej rätt och slätt om en tabell öfver atomvigterna, utan om
dessas sammanhang med den naturliga grupperingen. I stället
för att, såsom vid de vanliga atomvigtstabellerna i allmänhet
sker, uppställa elementen i alfabetisk ordning eller efter den
gamla indelningen i metalloider och metaller, har man således
ordnat dem efter de naturliga grupperna, alldeles som i den
förut meddelade allmänna redogörelsen för de samma, hvarvid
atomvigter ej i fråga kommo. Enda skilnaden är, att de för
tillfället anförda företrädesvis vigtiga grupperna ordnats sinsemellan
så, att de mest positiva stälts till venster, därefter de mera
obestämda och sist de afgjordt negativa».
Och obestridligen kunde gärna så tillgått. Resultatet skulle
blifvit det samma, oberäknadt, att vi måhända lika litet nu som
vid den allmänna redogörelsen kunde funnit skäl att medtaga
så ofullständigt bekanta och sällsynta jordmetaller som t. ex.
beryllium Be och zirconium Zr.
Emellertid är alt hvad som gjorts eller behöft göras, att
elementen helt enkelt ifrån början ordnats efter
atomvigternas storlek.
Endast vid fördelningen på olika rader har ej alldeles
lemnats ur sigte, hvad äfven nybörjaren i vetenskapen måste ha sig
bekant rörande de vigtigare grundämnenas kemiska egenskaper,
så att den ena alkalimetallen ej lösrykts ur sitt sammanhang
med den andra.
Att på denna väg en tabell som den föreliggande kunnat
komma till stånd, kan på goda grunder betecknas som
öfverraskande.
Vi hafvä sålunda börjat med vätet, det lättaste bland alla
elementen. Vi veta, att det på grund af denna dess egenskap
tjenar oss som enhet för atomvigterna eller sättes = 1, liksom
att det, såsom alltid och uteslutande en-värdigt, kan sättas såsom
mått för enhétsatomen eller utgör enheten äfven för atomvärdet.
Det är slutligen med afseende på de elektrokemiska egenska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
