Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kromen Cr t. ex. skulle sålunda efter denna utan all fråga
strängt naturliga uppställning stå i ett biordnadt
slägtskapsförhållande till selen, molybden o. s. v., såsom alla mer eller
mindre omedelbart beslägtade med svaflet själft, hvartill de
gemensamt hänvisa. Ännu tydligare framträder den omedelbara
slägtskapen med öfriga här ej upptagna metaller, hvarmed
kromen bildar en egentlig grupp, eller den förut s. k. järngruppen
(mangan Mn 55, järn Fe 56, nickel och kobolt Ni och Co
59). Slutligen står kromen i ett ej mindre tydligt sidoordnadt
slägtskapsförhållande till vanadin, liksom selen till arsenik,
molybden till niob o. s. v.
I detta fall äro, såsom vi redan känna, de här i mellersta
rummen upptagna arsenik- och selengrupperna de som
fullständigast återge de förutsatta grundelementens egenskaper,
hvarför de också förut med dem sammanstälts. Hos vanadinen och
kromen uttalar sig likheten företrädesvis i de högsta, med
fosfor- och svafvelsyran lika sammansatta och isomorfa (i föreningar
lika kristalliserande) syreföreningarna, som också förhålla sig
som syror af i allmänhet mycket analog natur. Tantal- och
wolfram-metallerna, hvilkas inbördes motsvarighet redan förut
anmärkts, uppträda så godt som uteslutande i form af dylika syror,
som dock till yttre egenskaperna mera erinra om kiselsyran.
Hos de talrika järnmetallerna, bland hvilka kromen är första
ledet, aftager, med efter atomvigten tillväxande metalliska
egenskaper, altmer förmågan att bilda syror, tils nickel och kobolt
nästan uteslutande uppträda 2-värdigt och således bilda en
naturlig öfvérgång till de ensamt 2-värdiga och basbildande
elementen af magnesiumgruppen, liksom också de högre lederna,
krom, mangan o. s. v., då de befinna sig på samma
mättningsgrad, med dem visa en så omisskänlig likhet, att de
svårligen kunna skarpt ifrån dem afsöndras.
I allmänhet blir osäkerheten rörande den rätta
grupperingen dess större, ju mera fullständigt metalliskt ett ämne
är. T. ex. guldet och de egendomligt fristående
platinametallerna kunna endast med svårighet infogas i det antagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
