- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
57

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vi hafva sålunda ej kunnat undgå att beröra det
intressanta spörsmålet om de kemiska elementens vara eller icke
vara i den betydelse, som vanligen åt detta ord tillerkännes.

Det är tydligen från kemisk ståndpunkt framför alt just
de förut anförda märkvärdiga förhållandena med afseende å
atomtalens betydelse för den systematiska gruppindelningen, som
ge en naturlig anledning till en uppfattning som den nyss
omnämnda, enligt hvilken elementen såsom sådana skulle sakna
all verklig realitet.

»Vi känna ju mer än väl», kan kemisten vid aktgifvandet
på dessa förhållanden ej undgå att anmärka, »fullkomligt
analoga fall från den organiska kemien. Kan det väl vara något
annat än den i så hög grad vigtiga homologiens lag, som också
i de med växande atomvigter modifierade egenskaperna hos
våra grundämnen otvetydigt uttalar sig?»

En kortfattad redogörelse för begreppet homologi göres
häraf nödig.

Såsom homologa betecknar man sådana organiska ämnen,
som, gemensamt bildande en fortlöpande serie med hvarandra,
till egenskaperna endast skilja sig genom relativt olika tyngd,
flyktighet m. m. d. samt till sammansättningen endast genom
en jämn differens af 1 at. kol och 2 at. väte vid omedelbart
på hvarandra följande leder af serien. Till ytterligare
förtydligande må några exempel anföras:

Myrsyra CH2O2 46 Anilin C6H7N 93

Ättiksyra C2H4O2 60 Toluidin C7H9N 107

Propionsyra C3H6O2 74 Xylidin C8H11N 121

Valeriansyra C5H10O2 102 Cumidin C9H13N 135

Stearinsyra C18H36O2 284 Cymidin C10H15N 149

Myrsyran är mycket lik ättiksyran, men kokar vid 100°,
den senare vid 119°. Vid de följande stiger kokpunkten
regelbundet, tils längre ned i serien stearinsyran (i stearinljus) blir en
fast kropp. Men alla äro syror och ge analoga föreningar med
metaller. Anilinen och dess homologa äro däremot oljaktiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free