Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
SPEKTRALANALYSENS VITTNESBÖBD.
Det har pä senare tiden bland andra märkvärdigheter från
naturforskningens område i tidningarna funnits uppgifvet, att
man i spektralanalysens resultat ändtligen lyckats finna
beviset, att grundämnena icke äro enkla utan sammansatta af väte.
Men snarare kunde man däri söka ett positivt bevis för
motsatsen, utöfver det förut gifna eller att de icke kunna på
kemisk väg sönderdelas. Som bekant har man med tillhjälp
af de karakteristiska spektrumlinier, som af olika ämnen
framkallas, lyckats så godt som till fullkomlig visshet ådagalägga, att
i solens och stjärnornas glödande gaser finnas materiela ämnen
identiska med våra, men visst är, att icke endast vätet ger
tillkänna sin närvaro i solens omhölje och. vid de våldsamma
eruptionerna på dess yta. T. ex. den för natrium så skarpt
utmärkande strimman i den gula spektrumdelen och som vid
stark förstoring låter upplösa sig i nere enkla strimmor, de
ända till 460 gröfre och finare, öfver hela spektrum utbredda
linier, hvarpå det från det förutsatta urämnet ganska långt
aflägsna och. således, att döma däraf, mycket sammansatta järnet
igenkännes, framträda alla med full bestämdhet och fullkomligt
motsvarande äfven i solens atmosfer. En hetta, så oerhördt
stark som den i solmassan måste vara, och. ojämförligt starkare
än den vi med våra medel kunna åstadkomma, har således ej
verkat märkbart förändrande på de ämnen, som hittils trotsat
alla kemistens försök till sönderdelning.
Men ännu är oss en möjlighet öfrig.
Visserligen är vätet det lättaste bland elementen, liksom det
genom sina kemiska egenskaper naturligen framstår som en
allmän förebild för samtliga de öfriga, men däraf behöfver ju
ej med nödvändighet följa, att ej också det i sin ordning är
sammansatt. Det gemensamma urämnet, hvaraf alt ytterst
utgöres, kan ju vara att söka ännu längre borta.
Till förklaring af åtskilliga företeelser antager ju fysikern,
under benämningen eter, ett obestämdt något, hvaraf alt annat
genomtränges, utan tyngd, utan förmågan att egentligen utfylla
rummet, således med saknad af de egenskaper, som vi annars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
