- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
67

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VARE SIG VI ANTAGA ETT FÖR ALLA GEMENSAMT URSPRUNG 67
eller a andra sidan, att strutsen och myggan, elefanten och
trädgårdssnäckan, den väldiga eken och mögelsvampen, som
närer sig af hans ruttnande rester, endast äro olika
utvecklingsfaser af samma enkla urcell; det är och blir — det förra
åtminstone för kemisten, som är med dessa föremål bättre bekant —
svårligen för vår tanke fattligt.
Likgiltigt, om vi antaga vätet eller den i första hand
därtill förtätade etern som det gemensamma urämnet, kunna vi
t. ex. väl föreställa oss, huru däraf genom vidare anlagring af
det ursprungliga ämnet bildas det metalliska litium och af detta
under upprepande af samma bildningsprocess natrium, kalium o.
s. v. med de i första hand gifha egenskaperna alt skarpare
framträdande. Huru däremot på samma sätt eller genom ett endast
relativt mindre tillskott af det ursprungliga ämnet kunna
uppkomma materiela substanser med så himmelsvidt afvikande
egenskaper som kol, syre, fluor, för att i sin ordning vid ytterligare
tillskott öfverföras till alkalimetaller, kombustorer o. s. v. om
hvarandra, därom söka vi förgäfves göra oss någon föreställning.
Från studiet af våra sammansatta ämnen kunna vi åtminstone
ej draga någon annan slutsats än att med den ökade mängden
af en viss beståndsdel också följer en stegring af de egenskaper,
af hvilka den samma utmärkes. Antagandet af etern såsom
alltings ursprung mötte visserligen inga hinder från atomvigternas
sida, så vidt frågan endast var om den fordran kemisten måste
på dem ställa såsom jämna mångfalder af urämnets minsta delar,
enär här ingenting hindrar att tänka sig dessa hur små som
hälst. Men den underbara lagbundenhet, hvarmed vi i hela
vår framställning närmast sysselsatt oss, såväl med hänsyn
till de omisskännliga slägtskapsförhållandena elementen emellan
som till dessas ej mindre omisskännligt nära sammanhang med
de bestämda atomtalen, blir af teorien om det ena urämnet
lemnad oförklarad och fullkomligt oförstådd. Så ock inom det
andra området på i hufvudsaken liknande sätt.
Vi kunna uppställa som ett axiom a priori, att så är som
vi antagit. Men det är ett axiom, hvilket såsom alla sådana
ej kan bevisas, och hvad mera är, det är ett axiom, hvarmed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free