- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
68

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 ELLER MEDGE MÖJLIGHETEN AE ELERE URFORMER.
vi litet uträtta, då vi därpå vilja stödja våra bevis för hvad
som verkligen af den gifna erfarenheten kan bevisas.
Matematikern uppbygger på de enkla Euclideiska axiomen sin
vetenskaps herrliga bygnad, hvars olika detaljer lätt finna sin
praktiska bekräftelse från erfarenheten inom olika områden, och
han har därmed visserligen indirekt, men därför ej med mindre
apodiktisk visshet bevisat sina axioms sanning. Med kemistens
eller naturforskarens tänkta urformer är förhållandet ett helt
annat. Han kan väl från den bestående verkligheten i tanken
leda sig tillbaka till dem, men förgäfves söker han att, utgående
från dem, ur dem härleda den verklighet, som föreligger honom
att utreda. Men på samma gång har axiomet förlorat sin
egenskap af axiom och öfvergår till blott hypotes.
Medge vi åter möjligheten af flere urformer och antaga
vi med ledning af den erfarenhet, som därom kunde anses bära
vittnesbörd, att de 8 lättaste elementen, i hvilka samtliga de
öfrigas egenskaper liksom ega sin förebild, också utgöra de
verkliga grundämnena till alt annat, och antaga vi på samma
sätt inom växt- och djurriket ett antal urformer, representerande
hvar för sig de stora hufvudklasser, vi därinom funnit skäl att
antaga, vertebrater, stråldjur, fanerogamer o. s. v., så är det
visserligen för tanken lättare att fatta, huru genom hvarjehanda
modifikationer efter de olika lagar, som inom båda områdena
äro gällande, på närmare eller fjarmare håll beslägtade former
af dem uppkommit, t. ex. kloren af fluoren, kalium af natrium
genom kemisk förening med syre, väte eller något annat,
foglarna och däggdjuren af amfibierna genom efterhand
försiggående förändringar i organens bygnad och verksamhet o.
s. v. Men därmed är litet vunnet. Medge vi fluorens
själfständighet vid sidan af kväfvet eller kolet, hvarför ej lika
väl klorens? Medge vi åt djur- och växtformer, tillhörande de
olika hufvudklasser vi funnit oss föranlåtna att uppställa, ett
af hvarandra oberoende ursprung från olika urformer, hvarför
ej lika väl åt de ofta ej mindre skarpt åtskilda formerna inom
samma hufvudklass? Eller med ett ord, lemna vi enheten, är
graden af mångfald fullkomligt likgiltig. — Den är det för oss,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:13:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturgrun/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free