Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFSLUTNING.
stå oss till buds, om också anledningar ingalunda saknas till
teoretiska förutsättningar och hugskott med afseende därå. Vi
måste nöja oss med att taga elementen sådana de äro för att
i alla riktningar grundligt studera deras egenskaper. Och
visserligen förlora de ej hvart för sig i intresse genom vidhållandet
af det gamla uppfattningssättet. Huru och af hvad de
uppkommit, synes nu och för alltid ligga utom det omedelbara
området för vår synkrets.
Huruvidt detta kan ega något slags betydelse med hänsyn
till det spörsmål af liknande beskaffenhet eller rörande
växt-och djurarternas absoluta osjälfständighet, som efter hand
utvecklat sig till våra dagars mest brännande fråga inom hela
området för naturforskningen, må af andra, som stå den samma
närmare, afgöras huru som hälst. Likheten mellan de båda
spörsmålen inom de olika vetenskaperna har emellertid förefallit
mig så nära liggande och därför ock så anmärkningsvärd, att
jag ej kunnat underlåta att vid redogörelsen för det ena, om
också än så lösligt, beröra äfven det andra. Och är det
verkligen så, som väl knappast med allvar kan betvinas, att frågan
om de kemiska elementens ursprung, där dock alt ytterst
inskränker sig till besvarandet af den enkla frågan: sammansatt
eller icke sammansatt, fortfarande befinnes inhöljdt i ett
olösligt dunkel, och om sålunda redan den döda materien erbjuder
gåtor, som äro och måhända alltid måste blifva för
människoforskningen oåtkomliga, hvad under då, om lifvets gestaltningar
i rikt mått erbjuda sådana?
Det kan ej vara förödmjukande för människan, om hon
ej i alt förmår att fatta den högsta visheten eller i alt att
följa spåren af dess verksamhet. Det må ej förefalla henne
påkostande, om hon nödgas medge, att äfven i den sinliga
verlden gifvas skapelsens under, hvilkas orsak intet mänskligt
öga sett, ingen mänsklig tanke fattat.
I II
Rättelser: S. 51, rad G uppifr., står Zn läs Zn
S. 34, rad 5 nedifr., läs kvicksilfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
