Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ifrån Orienten til Grekeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
til Grekeland. Och gifva de med denna sin
flyttning et öfvertygande bevis, huru mycket
konster och vetenskaper älska en säll frihet, och
huru gerna de upslå sina boningar hos de folkslag,
som åtnjuta denna oskattbara himmelens gåfva.
Grekeland var då i så lycksaliga omständigheter.
Hela denna Nationen uplifvades den tiden, af
täflan om den hedern, at genom nyttiga och
goda inrättningar gagna det allmänna. Deras lärda
bidrogo ock därtil efter sin yttersta förmågo. De
gjorde vidlöftiga resor til Österländerna, i afsigt,
at därifrån öfverföra dessa folkslagens lärdom och
vetenskaper, til sit Fädernesland, hvarest de
sedan med all flit sökte at utbreda densamma.
Desse lärdoms-frön funno ock så fruktbar jordmån,
at de innan kort, med stor båtnad utspridde
sig öfver hela Grekeland. De anlade Scholar
hvaruti de munteligen underrättade, ej allenast
infödda, utan ock utlänningar, hvilka ifrån de
aflägsnaste orter ankommo, för at inhämta
Grekernas vidtfrågdade vishet. Athen var i
synnerhet det berömda Universitetet, dit sjelfva
Romarena skikade sina barn, för at inhämta nödiga
och nyttiga vetenskaper.
Däribland var nu Naturkunnigheten den,
hvarpå Grekerna i synnerhet använde mycken
flit. Vi äge ännu några, fastän ofullkomliga
efterrättelser, om deras Physikaliska systemer.
men alla dessa systemer äro så beskaffade, at de
icke förtjena någon vidlöftig beskrifning.
Deras methoder voro äfven så ovissa och odeterminerade.
som de grunder, hvarpå de voro bygde
och tyks det hafva varit deras allmännaste
method, at den ena altid bestridde, och öfverända
kastade, hvad den andra hade upbygdt. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
