Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ifrån Orienten til Grekeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stället för de skolat först se på kropparna och deras
beskaffenhet, samt göra undersökningar om
orsakerna til de förändringar, som därvid yppa sig,
syslesatte de sig därmed, at uti sit hufvud
utgrunda, af hvad grund-ämne alla kroppar voro
ihopsatte. Därtil antog den ena luften, den
andra vattnet, den tredje elden, den fjerde jorden;
andra åter togo tvänne af dessa elementer, och
den som ville gå säkrast tilväga, tog dem alla
fyra. Alt detta grundade sig på inga rön och
försök, utan på blotta gissningar, och kunde med
inga andra skäl bevisas, än därmed, at Philosophen
trodde så vara. Och därföre kunde det ej
eller slå felt, at andra Philosopher voro af en
hel annan mening. Hela deras Naturkunnighet
bestod i dylika drömmar: den ena lärde den
andras gissningar och sagor, men ingen visste någon
säker grund til de Systemer han förebar.
Aristoteles sjelf, en af de största snillen
ålderdomen har at upvisa, fölgde i det mästa,
samma Method. Alexandri Magni frikostighet,
satte honom i stånd, at samla, och at se flera
naturliga ting, än många andra tilhopa förut,
hade ägt kunskap om. Således var han i stånd,
at skrifva den första Natural-historien, et
arbete, som ända intil våra tider, funnit bifall och
beröm. Men denna hans vidsträkta kunskap uti
Naturens rike, tjente dock til ingen ting, då
han påtog sig, at efter sina Landsmäns method,
arbeta uti den Theoretiska och allmänna Naturkunnigheten,
eller Physiquen, Han var icke så mycket
angelägen, at utröna orsakerna af Naturens krafter
och verkningar, at han ju fast mera vinlade sig
om, at gifva dem egna namn, och at upfinna termer,
hvarmed de kunde beteknas. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
