- Project Runeberg -  Tal, om methoden uti naturkunnigheten, hållit uti kongl. vetenskaps academiens rum på riddarehuset, då Thamiska föreläsningarna öfver experimental physiken börjades därstädes d. 18 oct. 1759. /
26

(1760) [MARC] Author: Johan Carl Wilcke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dessa båda Methoder och den egenteliga Experimental-Methoden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast borde utspana, genom Naturens trägna
beskådande och utrönande.

Cartesius liknade aldeles en man, som då
han icke så snart han åstundar, slipper in at
bese et stort Konst-Cabinet, i sin otålighet ställer
sig för dörren och därpå upritar alt det, som
han menar vara däruti förborgade samt efter
detta sit utkast, underrättar alla förbigående
om beskaffenheten och de förträfliga
konst-arbeten, som finnas i Cabinettet, det han dock
aldrig sjelf sedt.

Huru mycket slugare bära icke Galileus
och Verulam sig än, hvilka upleta en liten
springa på dörren, och därigenom på kårt tid
kunna få se och veta mera om Cabinettes
invärtes beskaffenhet och inrättning, än Cartesius
hela sin lifstid kan utspeculera.

Men likasom sagor ibland roa oss mera, än
sanna berättelser, så blef ock detta
Cartesii nya System med så mycken större fägnad
öfveralt emottagit, som det tyktes, at den
vägen han visade til Naturens kännedom, vore
både lättare och genare, än den andra, som
Verulam och Galileus hade börjat på at
bana. De lärda voro för otåliga at sköta denna
Aloën i hundrade år , innan de skulle så se dels
blommor: de ville häldre innestänga henne i
drifhus, men hade så när qväft den späda
växten.

Denna Philosophie inrotade sig öfveralt,
och det fordrades en Newton, til at kunna
utrota detta ogräs utur Galilei trägård.
Newton måste först med de hvassaste Mathematiske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:13:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturkunn/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free