Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dessa båda Methoder och den egenteliga Experimental-Methoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa verkningar och Phenomener. Kårt sagt,
i stället för abstracta tankar, och Metaphysiska
spitsfundigheter, fick man nu lära nyttiga Rön
och experimenter, som tjena til Skaparens ära,
til allmän nytta, och en grundelig Vetenskaps
förkofran.
Ängländarne, såsom Newtons landsmänner,
hade den förmon, at först blifva underviste uti
hans nya Naturkunnighet. De största och
skickeligaste Män uti Ängland vände hela sin flit
därpå, at genom offenteliga föreläsningar
utbreda densamma. De kunde göra det med så
mycket större framgång, som Newton hade
satt denna vetenskap i det skick, at den i
grundelig ordning och sammanhang kunde föreställas.
De gjorde sig ock all uptänkelig möda,
at med tydeliga experimenter, kunna göra de
djupsinnigaste sanningar för hvar och en
begripeliga.
Alla Physikaliska sanningar, kunna indelas
uti tvänne Classer. Til den förra höra de, som
allenast genom Rön och försök blifvit uptäkte,
och som på samma sätt böra föredragas. Til
den senare Classen höra åter de, som genom
Matematikens tilhjelp äro upfundne, och böra
Mathematice demonstreras. Båda slagen äro
i sig sjelfva lika nyttiga och nödvändiga; men
hos dem, som däruti skola underrättas, finna
de icke lika allmänt tycke. De förra hafva
ingen svårighet med sig, ty därtil behöfves
allenast goda ögon, och sundt begrep; ja, de
tjena äfven til åskådarenas ro och nöje. Men
de senare fordra stundom en djup insigt och
en god öfning uti Mathematiken, en vetenskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
