Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Slätten och lantbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
går flera tjog ägg i den, och den har formen av ett torn, så att den tar
sig mycket ståtlig ut,
när den sättes på bordet.
Men nu lämna vi gården och gå ut på slätten igen. Mitt på dagen är där
ganska hett och gassigt;
visserligen är det ibland pilar planterade på ömse sidor om vägen, men de
ge inte särdeles
mycken skugga. Emellertid vilja vi gärna se, vad som växer på de olika
fälten, och kanske
lantmannen, som vi ha varit och hälsat på, följer med och berättar litet om
det skånska
lantbruket.
Då få vi först och främst veta, att inte all denna gröda, som växer här på
åkrarna, skall
användas till människoföda - nej, inte en gång den största delen. Nästan
det mesta går åt till
föda åt kreaturen. Man har på senare tider kommit underfund med, att det i
vårt land inte
lönar sig att odla stora mängder av brödsäd. Det finns andra länder, som
äro mycket
bördigare än Sverige, och där kan man därför frambringa säd till mycket
billigare pris, än
hvad den svenske lantbrukaren kan. Däremot lönar det sig bra för oss att
sälja smör och
fläsk. Detta har gjort, att lantbrukarna nuförtiden lägga mer an på att
kunna hålla en stor
ladugård med många kor, oxar och svin än att få särdeles stora skördar av
brödsäd.
Visserligen gå vi förbi många åkrar, där det växer vete, korn eller råg,
men fälten med
foderväxter äro ofta ännu fler. Vi fästa oss särskilt vid ett slags växter,
som ha en rosett av
stora blad strax ovanför marken, det är foderbetor. Dessa givas åt korna om
vintern, ty man
har funnit, att om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
