- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / I. Götaland /
19

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Slätten och lantbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man brukar sätta ut ett hjul på taket åt dem, och ofta gör man sig ganska
mycket besvär för
att få behålla dessa välkomna gäster.

På en herrgård slog ett storkpar sig ner i skorstenen. Då gick det inte
längre an att göra upp
eld, ty driva bort storkarna ville man på inga villkor; men så hittade man
på att sätta in ett
järnrör på ena sidan av skorstenen, så att röken kunde gå ut den vägen utan
att oroa
storkherrskapet. Och underligt nog läto storkarna inte störa sig av att det
murades och
knackades. - På en annan gård brukade storkarna också bygga i en skorsten;
en dam av
familjens medlemmar, som hade sitt rum under skorstenen, gjorde sig det
besväret att var
vår, när storkarna kommo, flytta in i ett annat rum för att man ej skulle
behöva elda under
deras bo.

Folket tycker om storkarna, både därför att de äro så trevliga och roliga
att se på och därför
att de tros föra lycka med sig; och så göra de nytta genom att äta upp en
hel mängd skadliga
smådjur. När de komma, tänker folket med glädje: »Nu ha vi vår!»

Det kan aldrig falla någon in att skjuta ihjäl en stork.

Storkarna komma från varmare länder, en stor del från Afrika. I augusti
eller september ge
de sig av dit igen. Innan den stora avfärden sker, bruka storkarna i en
trakt samlas och
liksom hålla mönstring. Till den tiden måste alla ungar ha lärt sig flyga
riktigt, och olycklig
den, som ännu inte kan det: de andra vänta ej på honom. Man berättar dock
om en storkfamilj
på gården Sinclairsholm i norra Skåne, att när flyttningstiden kom, hade en
av ungarna ännu
inte lärt sig att flyga, och den stora skaran flög ifrån honom. Men hans
mor nändes inte lämna
honom ensam kvar, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/gotaland/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free